ta min hand för vi ska åt samma håll?

Idag är en sån dag då jag undrar varför jag har en mobil och varför jag alltid ska vara så naiv och aldrig lära mig av mina misstag. Liggandes i sängen hör jag hur Lars Winnerbäck sjunger om de brustna hjärtans höst och känner hur jag blir mer och mer glad för varje dag som går. Höstens alla brustna dagar är nu över och blir mer och mer avlägsna för varje dag som går. Plötsligt känns allt det där som är så lätt så svårt.
.
.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Min gästbok
RSS 2.0